"nånna"... ett ouppskattat ord!

Oj vad tiden går fort! Det är helt otroligt. Jag trodde att jag varit bra på att blogga på sistone, men nu såg jag att det var två veckor sen sist. TVÅ veckor!! Jag tycker att det känns som det var igår. Jag har i och för sig gjort ganska mycket så det kan ju vara därför! Jag har t.ex hunnit vara hemma Vittsjö en sväng. Pappa fyllde år i söndags och så åkte jag ner och överaskade honom. Ni skulle sett hans min när jag kom in med mamma och Niklas på morgonen... HAHA!! Jätteroligt! Är det det som kallas att bli tagen på sängen?

Idag har jag gjort något riktigt spännande! Jag auskulterade två timmar på ögonsjukhusets klinik 3. Där tar man emot återbeökspatienter med diverse åkommor. Det stod på schemat att jag skulle vara där kl 8, så 7.55 så stod jag utanför sjuksköterskeexpeditionen och väntade på någon som kunde hjälpa mig. Till slut kom det en trevlig sköterska som visade mig var man skulle byta om. Och byta om trodde jag skulle innrbära någon sorts vit rock (för det hade Stefan sagt) men det gjorde det inte. Det innebar käcka vita landstingsbyxor med matchande busarong. Jösses vad snygg jag blev! Det jobbiga var bara att de var en massa patienter som började fråga konstiga saker direkt jag visade näsan utanför omklädningsrummet. Jag fick vänligt men bestämt hänvisa dem till receptionen. När jag kom tillbaka till den trevliga sköternskan hänvisade hon mig till dr. Anna Nilsson. Anna Nilsson var från Skåne och använde ordet  "nånna" väldigt ofta. Nånna - betyder för er som inte har hört det innan - några. T.ex "har ni nånna besvär"? Jag ska helt klart börja använda ordet nånna lite oftare för det lät som väldigt trevligt. Synd att jag glömde fråga var hon kom ifrån mer exakt men det försvann helt mellan alla iriter och keratiter.
Sammanfattningsvis var det ett par väldigt spännande auskultationstimmar!

Nu är det fredag och helgen stundar. Det ska bli så himla skönt! Visserligen ska jag jobba i morgon... men på söndag är jag alldeles ledig!

Puss på er alla!

brandlarm igen...

Idag frågade jag vår föreläsare tillika ögonläkare vad man gör om brandlarmet går mitt under en operation. Svaret: man gör som alla andra, man struntar i det. Jahaja... tänkte jag och glömde följdfrågan: vad man gör om det verkligen börjar brinna under operation? Hmm... 
På tal om brandlarm, så gick det idag igen. Inte lika spännande idag dock. Men idag fick jag se brandmännen live!! WOW, jag ska nog sadla om och bli brandman, de är ju jättecoola!
Nu ska jag och äta lyxpizza och gå på teater!! På en onsdag!

Puss puss! 

brandlarm...

Idag var skolschemat tomt, så jag och Ulrika tog tillfället i akt att fila lite på vårt arbete om akut glaukom. Det gick ganska bra för oss faktiskt, men det blir inte så lång och det är väl bra (kanske, vad vet jag?).
När vi ansåg oss klara färtärde vi en vältjänt medhavd lunchlåda. Bådas innehöll faktistk spagetti och köttfärssås. Visst är det lite märkliget att en och samma rätt kan finnas i så många olika uföranden. Fantastiskt faktiskt!
När jag satt där och åt så ringa min söta mamma och fråga hur det var med mig, jag gillar vekrligen små vardagliga överraskningar!
Efter lunchen, när vi stod i köket och diskade, hörde vi ett okänt oväsen. Jag skulle fakistk vilja säga att det lät som en traditionell skolklocka, ni vet en sådan där som ringde när man inte fick ha rast längre. Problemet med denna skolklockan var bara att den inte slutade ringa. Det var när Ulla kom med bestämda steg i korridoren och sa till oss ta på oss ytterkläder och gå ut, som vi förstod att det var brandlarmet. Väl ute i kylan fick vi reda på att det INTE var övning. Spännade tyckte jag!! Det kom till och med två brandbilar och en polisbil! Men det var tydligen falsklarm för efter typ 10 minuter fick vi gå in igen.
Åter i utgångsposition var planen att räkna lite cafépengar, men efter 5 minuter började brandlarmet ringa igen, så det var bara att traska ut igen... Hmm... jag undrar vad som orsakade dessa två falsklarm.
Men jag undrar ännu mer- eftersom vi är stationerade på ett sjukhus- vad gör man om brandlarmet går mitt under en operation? Finns det någon som kan svara på detta??

Puss puss!!

Slav under TV:n??

Alltså visst är det skumt att man är så TV beroende, man liksom planerar sin vardag lite efter TV:n. VIlket innebär att jag har ett ganska innehållslöst liv nu för tiden när vi bara har 1:an, 2:an och 4:an.... Haha nej jag bara skojade det har jag verkligen inte, men visst är det märkligt att TV:n är lite som av centrum i ens vardag. Även om man inte tittar på något speciellt så står den ändå på för att det låter, det blir nästan som en kompis. Eller är det vara jag som tycker det?

Nåja... helgen var väldigt lugn. Fredagen spenderade Johanna och jag i "Heron city", mycket märkligt ställe. En massa restaurangen och biosalonger ett par affärer och massor med människor. Jag fortsod liksom inte riktigt upplägget. Anledningen till vårt besök var att gå på bio och äta sushi. Den mer förutseende av oss (Johanna) hade kollat upp i förväg att det inte fanns  något sushiställe i själv Heron city men att det skulle finnas ett en liten bit iväg. Johannas vägbeskrivning löd (det hon kollat upp på någon hemsida): tag höger i en rondell och kör in i skogen. Hmm... projekt ett: hitta rondell!! Det var absolut inga problem, det finns ganska många runt Heron city. Problem två: hitta rätt rondell... Det var här vi stötte på problemen. Visst fanns det rondeller som man kunde ta höger i, men där fanns ingen skog och när vi äntligen hittade en skog då fanns där ingen väg!! Efter många om och men och MÅNGA varv i rodeller hittade vi en skylt som ledde oss mitt ut i en industriområde (eller liknande), det var i alla fall ingen skog och där låg det! Så till slut fick vi vår sushi i alla fall.
Med sushi i magen var vi nöjda och glada och körde tillbaka till Heron city. Vi hade bokat biljetter till "Underbara älskade". En fantastiskt bra tjejfilm, som vanligt föll en och annan tår innan sluttexterna drog igång.
Efter ett Johanna-rally-race till färjeläget hann vi precis med färjan och slapp vänta en halvtimme på nästan. Håll i hatten!!

I lördags jobbade jag... inte jätteroligt för jag var lite krasslig, snuvig och så... Det bästa på min arbetsdag var när Oskar kom in och hälsade på och gav mig en flaska med Brämhults färskpressade juice(helt oannonserat) Oj vad glad jag blev! Alla mina arbetskompisar var jätteavundsjuka på mig att jag hade en sååå gullig kille! Ja vilken lyckans ost jag är!!
När jag kom hem väntade pizzabak och melodifestival. En alldeles perfekt myslördagskväll.
Efter melodifestivalen tyckte jag att det var lagom att gå och lägga sig, men det tyckte inte Johanna. Hon upplyste mig om att det var månförmörkelse någon timme senare och det lät ju spännande. VI satt uppe och väntade och tittade till månen då och då och såg att den blev mörkare och mörkare och sen till slut när det var dax, drog Johanna ut migpå ängen i iskylan för att se bättre och det var faktistk ganska häftigt. Den var liksom alldeles röd.
Efter vårt äventyr på ängen var det dax att krypa ner i sängen, där jag och Oskar och låg och snorade ikapp hela natten... mmm jättemysigt!

När söndagen kom var det vasalopp. Oj oj vad det är jobbigt att åka ett vasalopp, shit 9,2 mil i soffan. Alltså jag fick ju nästan träningsverk! När man ändå hade fått upp pulsen så fortsatte jag med en riktig vårstädning på mitt rum. Detta innebar bl.a., utrensning av garderob, tvätt av gardiner, damtorkning av bokhyllor och vädring av sängkläder! Det var inte så kul, men oj vad skönt det var att gå och lägga sig på kvällen!

Nu ska jag förberade mig för Lennartz i "leende guldbruna ögon" och sen är det ju "cityakuten"!! (slav under TV:n?)


Puss på er alla!!