Inne i bloggväggen.
Skolan flyter på...
Idag var jag på nybörjarkurs i Lindyhopp. Fantastiskt trevligt! Hur många som helst var där och dans- (och för all del takt-) kunskaperna var vida spridda. Men det var härligt. Man kan ju dansa så länge man tror att man kan det! Det var bara att svänga loss med de lurviga!
Puss på er!
MammaoMiahelg!
Idag hade vi ytterligare en fantastiskt lärorik föreläsning. Dr. Marcelo stod för den men Rune hade skrämt upp oss rejält innan. T.ex. sa Rune att han skulle fråga ut oss jättemycket och han förutsatte att vi kom väldigt pålästa till hans föresläsningar. Så jag var allt lite skakis när jag gick till skolan i morse. Men Marcelo visade sig vara en jättetrevlig man som mer än gärna berättade och förklarade allt vi ville veta. Visst hade vi vissa diskussioner men det var ingen som var tvungen att svara.
Jag måste ju berätta om den mysiga kvällen vi hade igår (jag gillar verkligen mysiga saker). Sara och Emilia kom hit strax innan åtta och så åt vi på scones och tittade på Idol och så blev det även att vi tittade på "oskyldigt dömd". Emilia hade dessutom bakat en galet god kaka som glatt mumsade i oss! Verkligen en perfekt onsdagkväll.

Sconesmys i soffan (självutösare på kameran är underskattat)
Nu ska jag åka till centralen och möta mamma!
Puss och godnatt!
Tisdag
Idag fick jag min första fanclubmedlem. Ulla Kajsa heter hon och är 85+. UK tyckte att jag var en fantastiskt sympatisk optiker och ville ha mitt namn så hon kunde spåra upp mig sen när jag jobbade i butik så jag kunde fortsätta göra synisar på henne! Det tackar man för! Min första stamkund! Hehe!
I övrigt hade vi en tre timmar lång föreläsning om diabetes idag. Och då menar jag inte ögonkomplikationerna utan endast om själva sjukdomen. Hmm... förvisso en bra föreläsning men jag kände inte att det var världens nödvändigaste. Men även onödvändiga föreläsningar måste ju få plats i huvudet!
Nu ska jag gå och lägga mig och bli frisk!
Dagens foto:

Jag och Johanna (och Oskar) på kvällspicknick på nationaldagen.
Aktiv helg
Väl hemma så var aktiviteterna tätt bokade. Lördagen började förivisso ganska lugnt med en skogspromenad med mamma, Jonas, Johanna, Oskar och Henry. Verkligen härligt att komma ut i skogen hemma. Det är så fantastiskt lugnt och skönt. Efter promenaden var det dax att åka till bygdegården och hjälpa till att duka lite, vilket främst innebar att bära in alkoholhaltiga drycker i buggnaden.

Detta borde väl räcka till 35 personer?

Jag är mycket nöjd över inköpen!
När all alkohol var i säkert förvar bar det av till sjukhuset för att hälsa på mormor en sväng. Jag gillar inte riktigt sjukhus, det är liksom lite märklig stämning där. Som tur är verkade som hon snart får åka hem därifrån. När vi kom hem igen var det dax för en av familjen Svanberg obligatoriska fikor. Eftersom det för första gången på 20 år var äpplen på äppelträdet på tomten så bjöds det på nybakad äppelpaj... mmmm.... mamma hon kan hon. Med en hel del äppelkaka i magen var det bara att börja fixa till sig inför helgen huvudaktivitet. Revyfesten i bygdegården. Av någon märklig anledning var Oskar inte riktigt lika exsalterad som jag.
Det blev så fantastiskt många kära återseende. Många av mina kära vänner som jag nästan bodde ihop med i delar av året innan har jag inte träffat på så länge... Måååånga skratt och härliga minnen blev det!

Jag och Hanna.

Ett och annat glas Baja Päron (fantastiskt namn) slank ner... mmm...

Marie (som förövrigt hade världens största mage och ska ha en bebis nästa vecka) och jag

Jocke och Matti ser nyförälskade ut.

Jag, Chrille och Linda gruppkramas!

Allra bästaste grabbarna tog över scenen ett tag. Vilket röj det blev!

Sen var det röj på dansgolvet med mina två älsklingar (Oskar och Bacardi Breezern)
Glad i själen och med trötta fötter åkte vi taxi hem någon gång efter midnatt (sista gången jag tittade på klockan på dansgolvet var hon tolv, sen tappade jag lite utav tidräkningen)
När man har syndat en hel kväll måste man betala tillbaka. Så klockan 9 ringde klockan i söndags och då var det bara att dra på sig promenadskorna och mysa på härlig höstpromenad med Johanna och Oskar.

Oskar och Johanna i snapphaneskogen.

En liten kram hinner man med fast man är på promenad (ser inte Oskar lite trött ut??)

Johanna hittade fina löv att fotografera!
När vi kom hem doftade det underbart i huset - mamma hade lagat söndagmiddag, en riktig söndagsstek. Helt underbart! Till efterrätt bjöds det på ännu en av mammas fantastiska äppelpajer.

Himmelriket??
Innan vi sattes oss på tåget igen hann vi med en snabbvisit hos mormor och en fika hos farmor. Puhhh... Det gäller att ligga i för att hinna med allt!
Eller nja... jag vet inte riktigt om vi sattes oss på tåget i och för sig för SJ hade även denna gång lyckat dubbelboka våra biljetter så ännu en gång fick vi börja vår resa med att stå upp innan konduktören hittat en ledig plats vi kunde få sitta på. Heja SJ!!
Hemma.
Nu är jag hemma. Hemma i Vittsjö. I Vittsjö är det så tyst, så fantastiskt tyst. Så tyst som det aldrig blir på Valhallavägen. Jag njuter av varje sekund.
Maria + Coldplay = SANT
Det enda som var negativt var det obligatoriska konstant hånglande paret som stod snett framför oss och de tre överförfriskade männen 35+ som mitt upp i allt ihop tyckte det var en jättebra idé att röka. Men när det är en riktigt bra konsert så kan man ju nästan hela tiden sålla bort de intrycken.
Höjdpunkterna i konserten var när hela bandet sprand nästan längst bak i globen till en miniscen mitt i publiken och framförde två låter, när hela ståplats badade i ett regn av konfettifjärilar och när de sjöng extranumret Yellow.
När konserten var slut var man liksom tom inombords men ändå uppfylld, märklig känsla. I ett sånt tillfälle är man inte alls sugen på att brottas med 14.000 personer om en plats på tunnelbanan. Så... jag fattade det brillianta beslutet att ta en promenad till Gullmarsplan och ta 4:an därifrån. Det visade sig vara ett lysande beslut inte nog med att jag fick sittplats utan jag fick dessutom en trevlig sightseeing genom i stort sätt hela staden.
Väl hemma var jag så upprymd att jag inte kunde somna men för trött för att vara vaken...
Ikväll smäller det!
Idag hade vi vår första gruppredovisning och det gick förvånadsvärt bra. Extra bra går det när Anna och Rune ställer konstiga frågor och Fredrik sitter bakom dem och mimar rätt svar. Det gillar jag verkligen!
I helgen bär det av ner till Vittsjö och jag längtar sååå mycket! Herregud när ska man växa upp och inte längre kalla Falkgatan 7 för hemma? Jag har ju faktiskt bott i Stockholm i 6 år nu. Nåväl det kommer väl!

Vittsjön... åå sommar i Vittsjö är det bästa!

Surtanten i egen hög person! Henne ska jag mysa med i helgen!
Nu ska jag lägga mig soffan och ladda lite för kvällen aktiviteter!
Puss och kram!
Elva timmar i skolan.
Ikväll är jag mör. Lika mör som en ultimat tillagad kycklingfilé.
I morse hade jag mina första patienter på magisterprogrammet. Den första var en hälsokontroll, d.v.s först synis inklusive synfältstest och tryck efter det pupillvidgande droppar och nogrann undersökning av fundus, den andra var en "vanlig" synis. Jag måste ju erkänna att jag var lite nervös innan passet, men det fanns det verkligen ingen anledning till, allt flöt på fint. Efter lunchen satte Sara, Maja och jag oss och pluggade i ett par timmar (ok det blev en hel del diskussioner som inte var farmakologianknutna men förvånadsvärt få). Klockan 17 hade Maja bokat in en patient som hon undersökt förut men inte fått rätsida på. Allt vårt hopp stod till att hitta något när patienten fått cykloplegiska droppar. Efter en och en halv timme hade vi inte kommit fram till något överhuvudtaget. Då gick vi hem. Alldeles matta...
Självklart Emilia så här ser det ut nu!
Vår fina nya TV upphängd på väggen (rummet blev ca en meter bredare)
Bjuder även på en bild på vår nya väggdekoration.
Puss och kram och god natt
En fullmatad helg!
Väl hemma från skolan bestämde jag och Emilia att vi skulle åka till Grönan och gå på Moneybrotherkonsert. Måste ju erkänna att jag var lite tveksam från början, men det vackra vädret och Emilia övertygade mig. Ok, vädret var vacker men INTE varmt,så jag pälsade på mig för att inte frysa. Både halsduk och vantar åkte fram. Vilken tur att vi åkte för konserten var helt fantastisk, för att inte säga magisk. Förvånadsvärt mycket folk hade trotsat kylan och stämningen var på topp!

Emilia och jag laddar, klädda för ändamålet.

Kvällens huvudperson.

Fullt med glada människor framför scenen.
Efter konserten tog vi oss en liten promenad från Djurgården in till centralen och det var riktigt härligt att strosa omkring i den vackra huvudstaden sent på kvällen.
Lördagen var väldigt intensiv. Först upp och jobba. Det var alldeles lagom mycket att göra på jobbet. Dessutom fick jag ett spännande ackfall som jag ska försöka lösa. Efter jobbet åkte jag hem och bytte om innan jag satte mig på tåget till Vallentuna. Vi skulle fira Oskars födelelsedag (fyllde år 6:e augusti). Det bjöds på fördrink, bubbel, underbart god mat , vin och underbart god efterrätt. Hela tillställningen var välidigt trevlig. Trots att det verkligen inte är långt till Vallentuna så är det sällen vi åker ut och hälsar på Oskars familj. Mätta och belåtna satte vi oss på Roslagsbanan och åkte hem igen. Kräftskiva hos Ellen stod på schemat. Eller nja... kräftorna missade vi förstås så det blev mest en skiva, men en mycket dansant sådan! Vi dansade och dansade enda till grannen ringde på dörren klockan ett och tyckte att vi hade lite väl roligt för att vara så sent på natten - partydödare!

Ellen och jag i traditionsenliga huvudbonader.

Glatt på dansgolvet.
I morse ringde väckarklockan kl. 8.25. Det var bara att masa sig upp, fika med Gustav stod på schemat. klockan 10 skulle vi träffas på Muffin bakery. När klockan var 10.10 och Gustav fortfarande inte hade dykt upp anade jag oråd och ringde till honom - han låg och sov. Hmm... Högt imponerad blev jag dock när han dök upp 10 minuter senare, förvisso bor han precis runt hörnet men ändå!
I eftermiddag har Oskar och jag äntligen fått upp vår nya TV på väggen och dessutom fick vi upp en tavla på väggen mittemot, så nu börjar hemmet arta sig!
Nu ska jag ladda inför min första ögonhälsoundersökning i morgon!
Puss och god natt
En gång i tiden spelade jag trombon...
HRT, FDT, HFA, OCT och öl
Förutom det så råder det just nu allmän förvirring i klassen. Det är ingen som vet riktigt hur vi ska tänka med upplägget under våra hälsoundersökningar, t.ex när under undersökningen det passar bäst att droppa o.s.v., dessutom är det typ ingen som vet hur många patienter det kommer och vilka klockslag. Den enda som vet allt är Rune och han är inte på skolan denna vecka. D.v.s. det är som vanligt på st:erik.
Efter skolan idag så firade vi nyvunna kunskap med middag på mamas and tapas och ltie öl. Inte dumt alls efter en lång dag. Man måste ju även få smälta intrycken ibland.
Nu ska jag lägga mig och ladda inför morgondagen då jag ska lära mig massa nya saker!
Puss och godnatt!
Tant synfält och röda naglar.
Idag hade vi en heldag med föreläsningar, från 8.15 till 14.45. Alla med en och samma föreläsare även kallad tant synfält, så ni kan ju gissa vad våra föreläsningar handlade om Jag tror inte att människan är gjord för att ta in så mycket information på en och samma dag. Men, men pluggar men så gör man! Efter en sådan mastig dag måste man ju muntra upp sig lite... Vi började mjukt med lite träning med BIO - binocular indirekt oftalmoscopy. Man kan ju inte annat än småskratta när man ser någon ta på sig denna fantastiska hjälm.
Sara och träna och Maja är offer.
Även jag fick träna lite. Tydligen ska man få en fantastisk stereobild av näthinnan men hjälp av den här manicken. Men vad vet jag om det... Jag vet bara att man är grymt schnygg med den på.
När vi efter ca 30 minuter ansåg oss som fullblodsproffs på BIO drog jag med mig Sara till Akademibokhandeln för att införskaffa mig en bok. 200 kr fattigare och en Neurooftalmologibok rikare styrde vi kosan mot Odenplan för en fika med Anna.
Anna och Sara disskuterar livet och andra viktiga saker.
Sara passar på att spana in mina andra nyförvärvade böcker (jag har snart ett eget litet bibliotek)
Efter att jag sagt hejdå till mitt sällskap begav jag mig hemåt genom ett genomgrått Stockholm. Hösten är sannerligen här! Och vad kan pigga upp ett litet höstdeppigt humör mer än att sätta lite färg på naglarna??
Man kan ju nästan tro att det är sommar när man ser dem!
Nej nu ska jag mysa ner mig i soffan med en kopp te! Å jag älskar hösten! :)
En helt vanlig skoldag
Idag har jag insett hur lätt jag har för ett acklimatisera mig. När skolan slutade i maj trodde jag att jag aldrig skulle kunna vänja mig vid att jobba, att vara bunden till ett ställe från kl. 9 till 18 varje dag. Visst var det jobbigt typ första dagen men efter en halv vecka kändes det hur naturligt som helst. Det kändes t.o.m. så naturligt att när jag fick reda på att jag var antagen till magisterprogrammet tänkte jag - oj hur ska det här gå nu när jag vant mig vid att jobba. Nu har jag gått ca. en vecka i skolan och det känns som den mest naturliga saken i hela världen. Grymt skönt!
Nåväl, idag var en lärorik dag. På schemat stod det föreläsning med Alba 8.15-11.50. Oh no... var min första tanke, men det visade sig vara riktigt trevligt. Vi skulle lära oss teknikerna för gonioskopi, aplanationstonometri och binokulär indirekt oftalmoskopi. I
början av föreläsningen berättade Alba att hon hade längtat efter att få ha den föreläsningen i åtta år (eftersom det är detta som han verkligen brinner för). Å hej å hå vad det gick undan! Efter ca. 2 timmar var hon färdig och i Luttemans vrå satt 16 förvirrade studenter. Som tur var hade vi hela eftermiddagen till att öva teknikerna. Min grupp började med aplanationstonometri, efter en kort demo av Alba fick vi försöka själva. Första gången var det riktigt läskigt eftersom man ska sätta en liten kon på patientens hornhinna (först måste man bedöva) med hjälp av biomikroskopet, men efter ett tag kändes det ok. Bara ok dock... måste verkligen öva, öva, öva och öva enda till på måndag när våra första patienter kommer....
Bilder kommer senare på våra små äventyr i undersökningsrummet!
Kram!
Händelserik helg!
I fredags ringde min chef till mig och frågade om jag ville föja med på Synsamfest på lördagen. Synsam fyller 40 år i år och detta måste ju firas ordentligt! Självklart tackade jag ja (trost att inbjudan kom i senaste laget)- man tackar ju inte nej till en stor fest min gratis dricka :).
Lördagen började ganska lugnt, framåt lunchtid gav jag mig ut en runda på stan för att kanske hitta nåt skoj att ha på mig. Efter ca. 5 minuter öppnade sig himlen och efter 10 minuter var mina svarta tygskor till bredden fyllda med vatten. Då hade jag en kort överläggning med mig själv vilket slutade med att jag bestämde mig för att ha en av mina examensklänningar och åkte hem igen. Klockan 16.30 gled jag in på Nikis vid centralstationen för en fördrink med mina arbetskamrater. Mycket trevligt.
Fördrink på Niki.
Kl. 18.00 skulle vi infinna oss på centralstationen för att åka buss till ett hemlig slutmål. Arrangörerna kanske inte riktigt hade räknat med att det var stockholms halvmaraton igår vilket gjorde att typ hela staden var avspärrad... Såå... det tog oss exakt 40 minuter för bussen att ta oss till det hemliga målet - globen.
Tomas och Jonas på bussen.
När vi kom till globen bjöds det på fördrink och en evig väntan till den sista bussen skulle anlända.
Festen började med en liten kort film och ett litet tal innan det var dax att äta. Taktiska som vi var sprang vi till den närmsta hörnan - Jamica hörnan och fick ett bord.
Mina söta arbetskamrater.
Med all vår nyvunna energi begav vi oss ut i folkhavet och gissa vilken massa kära återseenden det blev!!
Jag och Annica.
Jonas och Ulrika.
Maria och Lina
Under kvällen bjöds det även på underhållning som bland andra DaBuzz och Brolle stod för. Inte helt oväntat hittar jag Lina längst fram i publikhavet och självklart så röjer vi gärnet när de spelar. Av någon outgrundlig anledning kan man ju sjunga med i alla låtarna...
Brolle och Lina.
Efter att ha röjt ett antal timmar på dansgolvet begav jag mig till slut hem, genomsvettig och trött i benen men väldigt väldigt nöjd! Innan jag somnade ställde jag väckarklockan på 9.00 för kl. 10.30 idag stod det reunionfika på schemat och det vill man ju absolut inte riskerar att missa.
Såå... kl 10.30 i förmiddags befann jag mig på Bönor och bakat med tjejerna. Ååå alla söta! Tänk 3 månader sen vi sågs så många och vilket kalas det blev då!!
Först frukost...
Emilia och frukostmackan.
Jag och temuggen.
Sedan blev det även lite sötsaker...
Anna med latte och brownie.
Och självklart en massa skratt...
Ferida, Amanda och Lina i en djup diskussion.
När jag sagt hejdå till tjejerna så slöt jag upp med Oskar, Emil, Conny och Gröndahl. Dessa fyra killar visade mig hur kul man kan ha med en liten, liten boll fylld med ärtor.
Efter en härlig eftermiddag på Rörstrandgatan begav vi oss hemåt och nu tänkte vi fira söndagskväll med ett par avsnitt Vänner och en skål med popcorn.
Kram på er!
Tillbaka till verkligheten.
När det något lugna förmiddagen var över begav vi oss till campus i Solna för en föreläsning - generell farmakologi. Som vanligt placerades vi oss längst fram i salen och efter ca 10 minuter kunde jag inte längre kämpa emot mina blytunga ögonlock (jag drömde till och med en gång). Föreläsaren och för all del föreläsningmaterialet var såååå tråkigt. Men efter en välbehövlig rast var jag tillbaka på banan igen och höll ända in över mållinjen. Yes!!
En sak reflekterade jag över idag - den största fördelen med en liten klass. Vi är 16 st och vi ryms överallt!! I Luttemans vrå, i grupp 216 i Solna och till och med i Donders och man tränger ihop sig lite. Inte illa! Widmark kan ju slänga sig i väggen :)
Kram och godnatt!
Första skoladagen
illbaka till schemat igen. Den första veckan är ganska intesiv och vi ska lära oss alla nya apparater och metoder, men redan andra veckan har vi patienter och det ska bli såå spännande! I och med patientpassen så blir schemat ganska luftigt vilket lämnar plats för mycket egna studier.
Det bästa av allt är nog att vi en fredag i månaden har ögonläkartid. Med ögonläkartiden menas att vi har tillgång till en ögonläkare en hel dag och det är inte vilken ögonläkare som helst utan det är Manoj!! Min favoritögonläkare på st:erik! Till de tillfällena kan vi remittera patienter som vi inte själva klarar av ,och om det inte finns några sådana så har vi helt enkelt lite allmän patientgenomgång. Toppen!
Första dagen är över och nu väntar jag bara på nya äventyr!
Tillbaka i skolan
Kram på er!
1 år och 3 månader sen sist...
Ja vad har då hänt under de senaste 15 månaderna av mitt liv då? Jag har flyttat och till på köpet bytt sambo. Ååå vad jag saknar min Johanna! Men mitt nya samboliv är om möjligt ännu bättre :)
Jag har hunnit med en sväng till Chile och delat ut glasögon, en familjesemester på Madeira (den allra första familjesemestern faktiskt) och en tripp till Barcelona med Emilia. Dessutom har jag tagit examen och har lyckats flirta till mig en optikerlegitimation. Inte illa alls för 15 månader!
Men just som jag trodde att mitt nya vuxenliv skulle ta fart sätter jag mig återigen i skolbänken. Ett år till fick det bli när jag ändå var i farten. Kl. 12.40 idag är det upprop i Widmarkssalen. Det kommer verkligen kännas hellustigt att sitta där med en bunke okända människor och tänk om någon tar MIN plats! Som tur är så vet jag att jag det kommer finnas två favälkända ansikten i skaran - Sara och Maja - det känns skönt!